Känns som flera tusen år sedan jag var i London, så illa är det ju som tur inte. Jag är ju i London varje år, en dag typ innan jag åker till familjen. Så egentligen var det längesen jag hade 3-4 dagar i huvudstaden. 

Jag är inte ett super fan av London, eller storstäder över huvudtaget. Jag trivs på landet och i de städer folk inte åker till. Men vi hade det fantastiskt såklart. Fick visa Sebastian allt fint med London och all god mat i England. Än har jag ju inte visat honom det absolut fantastiska med landet, men det kommer. En roadtrip till familjen får det nog bli snart. På tal om familjen så fyller de 10 i år. Hur det är möjligt vet jag fan inte, men tydligen! 

 

 

Malaga blev det inget av. Jag fick massor hemtentor och tentor i samma vecka och samma dagar. Kände att jag inte kunde missa för mycket. Lite tur att det regnade hela veckan i Malaga då, kändes inte så tufft. Det får bli en Malaga tripp snart istället. 

 

Annars är där inte mycket resor planerat. Eller planerade är de alltid men inte bokade. Jag ska troligtivs ta lite förtjänat sommarlov iår och inte jobba ihjäl mig. Samtidigt så flyttar vi troligtvis och då behövs det inhandla lite smått och gott. Tror att resor får läggas lite på is detta året. Inte så att jag inte lär resa mer i år. Säkert 1-2 resor till ändå, men inget större och mer snåla resor. 

 

Så hamnade vi i Warszawa. Som jag nu äntligen lärt mig stava till. Tog ett par år. Vi åkte riktigt tidigt fredag morgon och efter en kort flygtid var vi framme. Bodde på super fint hotell med spa och nära centrum. Med Sara så får man mest shoppa än att bilda sig lite... Tur som var så var det bra shopping och billigt plus god mat. Jag var rätt nöjd med helgen ändå! Men jag har nog fasen inte sett allt som huvudstaden erbjuder. Får bli Krakow nästa gång istället! 

 

 

Så var vi i Barcelona. Vilken fantastisk stad! 

Vi fick otroligt bra väder. 20-24 grader varje dag med strålande sol. En kväll regnade det lite, men vad fan gör det. Maten var ju magisk varje gång vi åt, frukosten var ju däremot höjdpunkten. Vi hittade ett "Brunch and cake" ställe precis bakom hotellet. Gudomligt. 

Och den här Gaudí? Har han ritat hela jävla staden eller? sjuk snubbe var han åtminstone. Allt han gjort är ju svin coolt. 

Efter en hel vår av plugg och jobb och en sommar med jobb konstant, samt en höst som fortsatt i samma tempo så kom äntligen vår resa till Mallorca. Vi inledde den med feber, förkylning och svaghet. Grattis. Men inte hängde vi läpp för det. Vi har ju semester. Tack och lov för att vi åkte hit nu och inte under sommaren. Lagom med turister, inte kokande hetta utan en hetare svensk sommardag. Alltså finns det ork för upptäcksfärd utan att behöva dö. Vi har ju också hyrbil en vecka. Hstar kollektiv och charterbussar. Där går ändå gränsen. Men än har vi mer att upptäcka. 

Om 4 veckor dra vi till Barcelona också. Längtar så!! Och så har jag bokat London till vintern. Älskade London! 

 

Men halå,

 

Jag kom in här, tillslut. 

Med en ny dator och alla lösenord glömda så var det inte så lätt. Men tillslut. 

 

Sommaren börjar närma sig sitt slut och jag har inte gjort något vettigt över huvudtaget. 

Jobbat, varvat med sömn och de få dagarna som solen kommit fram har jag lagt mig på gräset. Det var den sommaren det. Men inte är jag bitter, för snart väntas ju ett par resor. 

Om en månad, lite mer, sticker vi till Mallorca i en hel vecka och herrejävlar som jag längtar. Ni kan inte ana. Nog är det mitt i plugg men whatever, jag ska njuta! Och en månad efter det åker jag och Sofia till Barcelona. 

Hösten, som jag annars hatar ser ju ut att bli fantastisk. 

 

Men mellan där blir det också plugg och jobb. 

Om två veckor åker jag ner till min gamla arbetsplats, Malmö flygplats och hälsa på. Så roligt det ska bli, saknar verkligen det så. Då hinner jag med lite fikor i Malmö också med underbara vänner som jag saknar.  

Jävla malmö, du är världsbäst. 

 

Jag och Sebastian har firat ett år, eller ja vi firade inte. Vi jobbade. Så kan det gå. 

2 årsdagen kanske bli roligare? högst troligt inte. Så vi tar igen det där till helgen. 

 

IDAG skiner ta mig fan solen, ska ta med hunden ut och sola. Livet är bra idag. 

 

Om två veckor är det ett år sedan vi förlorade min bästa vän Sara, i den där jävla cancern.

Ett helt år? kan inte begripa det. Allt känns som igår. Saknar henne mer och mer varenda eviga dag! 

Redan Juni? Men fan inte haft en enda resa bokad förens nu. Nu har jag två. 

I slutet av September drar vi till Mallorca. Fick pricka in det av älgjakt i jämtland och innan drevjakt här... Tur det löste sig trots hotfulla meningar av mig till min sambo. Så en vecka i varmen, innan hösten kryper på har vi fått till ett riktigt fint hotell och hyrbil. Längtar ihjäl mig. Tanken var Marocko först men ack så dåliga flyg det gick. Det får blir en annan gång.. Hela livet på oss! En riktig jävla solsemester. SÅ skönt.

Sen är ju weekends alltid trevliga och ni vet jag betar av våra städer och huvudstäder i Europa. 
Denna gången har jag och min bästa vän lyckats få till en liten tripp till Barcelona i början på November. 
3 nätter med spa, god mat, shopping och sol. Hur kan det ens gå fel? Det blev mycket Spanien helt plötsligt. Jag som aldrig vart ett riktigt fan av Spanien. Men det ser ut att vara två toppen ställen. 

 

Vi har skaffat oss en gammal jakthund också, så att resa iväg lika mycket går kanske inte nu. Fast jo, det ska gå. 
Gammal och gammal, hon är 5 år och en tysk jaktterrier. Vi älskar henne som vi aldrig älskat förr. 

 

Men hörrni, nu är det snart April och vår. Helvete som jag längtat. Fan sen September!!
Mars är som vanligt en udda månad med allt från snö ena timmen till strandväder andra timmen. Kanske lite överdrivet.

Anyway; vi åkte till Belgrad i Serbien och gud så lyckat det var. Vi hade 22-25 grader den helgen så vi njöt av tshirt och uteservering hela helgen. Vi strosade mest runt bland shopping, gamla ruiner och spa på hotellet. Inte fy skam vill jag påstå. 

 

Ja, ni ser ju hur vi njuter. 

Herregud som tiden tickar iväg. 
Om en vecka sitter vi och äter frukost på ett av alla belgrads ställen. Just nu visar väderleken 19-20 grader och sol där nästa helg. Jag hoppas innerligt det håller i sig. Det hade suttit så jävla perfekt. Men inte nog med det, när vi landat efter en weekend i Serbien så svira jag om för att åka till London. Ni minns väl att min värdfamilj bor där (eller ja, inte i London men 3-4h utanför) och än blir vi inte av med varandra. Tjejerna fyller 10 i år och jag saknar hela familjen och england så jag spricker. 

 

Det lär väl inte vara några 20 grader i England. Jag brukar dock har tur när jag är och hälsa på. Vi får hålla tummarna. 

 

Jag har varit på lite anställningsintervjuer. Ett jobb har jag fått redan och nästa vecka blir det på flygplatsen. 
Jag saknar flygplatsen i Malmö lite granna. Eller så saknar jag bara min fina kollegor. älskade aviator. världens bästa arbetsplats måste vara aviator på malmö flygplats. Så saknat. 

Men i keep you posted: Efter England om inte annat. 
älskade england, nu kommer jag hem <3

Det har snart gått ett halv år utan min bästa vän. 
6 månader blir det i Februari. Häromveckan var det också 4 år sedan min storebror gick bort från oss. 
Även ett år sedan min farmor försvann. <3 

 

Saknaden är så oerhörd. Ni kan inte ana. 3 av de viktigaste personerna i mitt liv som inte finns längre. 

Nu bor jag i blekinge sen ett par veckor tillbaka och det känns så ofattbart att Sara och farmor inte bor här längre? Som de gjorde sist jag levde här. Ytterst märkligt att inte träffas. 
Det är så många år sedan jag bodde här att jag inser hur mycket jag gått miste om. Så mycket mer vi kunde ha gjort om jag inte flyttat; Med det sagt, så ångra jag inga av mina resor eller flyttar. Jag önskar bara man kunde fått båda delarna. 

 

Jag tror det känns så mycket mer nu när jag måste bearbeta alla dödsfall genom att leva här, där alla försvunnit. 
Jag har nog gömt mig länge nog på mina resor och där nere i skåne. Jag gömde mig bra! 

 

God natt alla änglar. 
Om en månad sitter vi i Serbien och njuter. Jag fortsätter med att gömma mig lite lite lite. 

 

Mycket har hunnits med detta året, samtidigt som det känns som om jag inte fått något vettigt gjort. 
Bangkok, Koh Tao, Rom, Budapest, Lofoten, Abisko, Paris, Gdansk - Osäker på om jag glömt nåt? Men resor var jag relativt flitig på. Jag började däremot redan tidigt på året blir rätt så trött på skåne och på samma jobb. 
Jag trivs med mina kollegor, helt klart. Men vantrivs med tiderna. Tanken växte mer och mer att det nog är dags att lämna skåne och så blev det; På Söndag flyttar jag och byter miljö igen. 
Jag och min pojkvän har fått oss ett hus, på landet. Med djur och skog som natur. Och herrejesus som jag längtar. 1 Februari är det vårt. Och istället för jobb blir det plugg. Jag ser fram emot allt. 

Så Belgrad blir framflyttat till en Mars weekend istället. Jag jobbar ju trots allt fortfarande på flygplatsen så förmåner med att flytta mina resor hejvilt har jag fortfarande, vidare får mina kollegor göra det åt mig, hehe. 

Början av året började med en resa till Stockholm och min abisko-tjej. Fantastisk weekend. 

Weekendresan i Gdansk var rent för magiskt.
Hilton mitt istan är till att rekomendera, för helvete vad fantastiskt det var. Vi lämnade knappt hotellet. 

Endaste minuset var att där inte fanns bubbelpool eller någon form av varmare bad. Men allt kan man inte få.

 

Vi hamnde ju i Paris en vacker höstdag. Jag och min kollega och vapendragare Lisa. 
Vi hade fantastiska 4 dagar i frankrikes huvudstad. Tur med vädret, tur med maten, tur med allt. 

Men helvete vad mycket man gick. Bra skor är till att rekomender, helt klart. Gick nog upp 10 kilo på resan.... 

Man vill ju ändå äta allt Paris erbjuder. Ni får njuta av lite bilder, såhär snart 2 månader senare. 
Vi besökte ju även Gdansk i Polen, jag och min pojkvän för cirka en månadsen. Det kommer också komma upp. 

Vi har även bokat nästa resa, SÅKLART! Belgrad för en weekend i Februari, hur mysigt? Dessutom håller vi på att kika på en 2 veckors roadtrip till Californien till våren. Vi får se. Ni får hänga med! 

 

Det är 2 månader sedan min älskade bästa vän försvann från oss. 
Det är fortfarande rätt oförklarligt för mig. Jag har väldigt svårt för att gå vidare denna gången. 
Det har vart lättare med både storebror och farmor. Jag vet inte om det är för att Farmor var så pass gammal att det ändå va "okej", det va "okej" att acceptera det, och min storebror att han valde själv att avsluta sitt liv på jorden. Men jag kan inte för mitt liv acceptera att Sara försvann, hon varken valde detta eller var gammal nog för att försvinna. Hon ville så gärna leva, finnas hos oss och starta sitt liv. 

 

Vi tog verkligen vara på alla gånger vi kunde ses men jag kan inte glömma att vår sista gång va ändå rätt nonchalant. "vi syns nästa gång jag är hemma" och så kom resor ivägen och du hann bli så jävla dålig ... 

På 2-3 veckor hann du gå från relativt pigg till om vi ville avsluta respiratorn... Hur kan det ens gå så fort?
Jag skulle till sjukhuset och dig på tisdagkvällen och du somnade ifrån oss 17:00 den tisdagen... 
Det gör så ont att jag inte hann en sista gång, även om jag vet att du knappt var med oss sista dygnet. 
Och ja jag vet att du visste om att jag va påväg och att du va värdefullast av alla. Men ändå, jag hade velat få ge dig en sista kram. Bara en till... 

 

 

Jag blir så arg när jag tänker på alla 5 år. Det är över 5 årsen din huvudvärk började... men det tog 7 månader innan någon jävel ville röntga för att hitta en enorm jäkla tumör i hela huvudet. Vi har alltid vart förbannade på det där, men nu är jag så arg, VARFÖR väntar man? vad är det som kostar pengar egentligen?! Är det värt att spara in istället för att rädda en då 20 åring? Sen kom 2014, åh vad fint år. Det gick verkligen ditt håll, vi kunde gå långt, du hade börjat träna, jobba 2-3 timmar i veckan, sakta men säkert framåt så jävlar började vi planera, sen small det till med två tumörer igen och den sista nu i Juni aggresiv steg 4/4.... så orättvist. 

 

I våras ville du köpa lite porslin till din förhoppningsvis framtida lägenhet och du frågade om det var onödigt? för du kanske aldrig skulle få din egen lgh.. KÖP för helvete.. och du köpte dom. 
de står kvar i ditt rum... 

 

 

 

Då har ytterligare två resor bokats. 

Paris den 27 Oktober till 30 Oktober. 
Gdansk 24 November till 26 November. 

Hur mysigt? Gdansk kom vi undan riktigt billigt så vi unnade oss ett 5 stjärnigt Hilton mitt i staden, med spa och hela fadderulllllan. Jag och min fantastiska pojkvän. Det är dags att visa honom världen. Han har ju inte rest ett dugg (jämfört med mig) 

Men först ut Paris, Med min vapendragare och kollega, Lisa! 
Jag är så taggad, ni anar inte! Paris har ju alltid legat rätt högt upp på listan, och ännu ett land, ännu en huvudstad. Jag sa ju i våras att det var dags att beta av Europa. - Det blir 4 nya länder iår och 3 nya huvudstäder åtminstone. Fantastiskt. 

Kameran åker med, såklart! 

 

Det va en magisk vecka med två resor. Perfekt semester med Sandra. 
Även om Rom knappt blev av då jag fick inställda tåg från Malmö till Köpenhamn HELA tiden. 
Men på håret hann jag med. thank god. 

Man var lite mätt på pasta och pizza efter 4 dagar där, men nåväl. vad gör det om hundra år? 
Det är så sjukt hur mycket där är att se, man slutade aldrig att förvånas. Speciellt vatikanen. Helt otroligt. 
Stort minus var dock att spanska trappan vart helt avstängd för renovering nu. Men aja så är ju livet. Vi fick ju se så mycket annat. Enjoy. 

 

Så det var något ut över det vanliga. 

Att gå på sin bästa väns begravning vid 25 års ålder. 
Jag var relativt lugn enda tills samma dag. Jag sov så dåligt den natten, och jag vaknade upp i panik. 
Ni anar inte hur många gånger jag funderade på att skippa hela kalaset och bara lägga mig under täcket. 
Men 20 minuter innan tog jag mig i kragen och körde till kyrkan. Den värsta bilresan i mitt liv, hittils iaf. 

Dagen till äran blev så fantastiskt fin. Så otroligt varmt och soligt (ironin i det hela, du som hatade värme de sista åren) De låtar som spelades kunde inte vara mer perfekta. Utan dina andetag, What are words och min absoluta favorit låt, Fix you. 

Efteråt åkte jag hem till dig, mös med dina vovvar, låg i ditt rum en stund, och mös med din familj. Världens finaste familj. Och efter det åkte jag till din gravplats i lugn och ro, inte för att du är där men jag ville säga mitt utan alla andra runt omkring.

Det bruka bli två begravningar om året för min del, jag hoppas att jag slipper på många fler år nu. 
Det tar liksom lite granna på hjärtat .. men som vanligt gå man vidare från allt, med lite mer förståelse över livet. 

Du är saknad, du är älskad, du va sån jävla kämpe, men vad fan skulle du annars gjort? 
Jag kunde skriva till dig att jag hade huvudvärk en dag, ditt svar tillbaka "Men va fan, jag kan ta den ist, jag är så van, du ska fan inte må dåligt!!" - Det var du. Jag vill att hela världen ska veta att just sån var du. 
Jag fick aldrig mår dåligt, hellre att du mådde kasst än jag, för du hade mått kasst i 5 år. 
Och allt jag ville var att ta allt det kassa från dig och sätta på mig själv, om så bara för en dag. 

Sov gott min ängel.