Magical

Om första bilden ser ut som en dröm så är det för det är det. älskade santa barbara.
Ni trodde väl inte jag va klar med bilder? Har så mycket fantastiska ögonblick, men inget gör det ju rättvisa. 

sista bilden är från min sista dag i Santa Barbara, en riktig höstdag (även om man hade flipflops)
Jag älskar Californien, om jag inte sagt det förr. Livsstilen där är makalöst underbar. Jag skulle inte kunna tänka mig bo i USA mer, hade jag vart tvungen hade de såklart blivit Cali. Men USA som land, regler, tänk, osv är lite väl för mig. Sverige är det bästa landet jag levt i, men om vädret ändå hade varit som i Santa Barbara dagligen. 

Men ack så glad jag är att jag åkte tillbaka och hälsade på Sandra och gjorde en magisk roadtrip. 
Jag kan inte säga jag har sett allt i Californien, långt ifrån, men jag har gjort allt det jag vill i Californien. 
Jag är ganska så klar med den delstaten nu, den är mer än utforskad. 
- Jag vet inte om jag kommer någonsin åka tillbaka till Santa barbara nu, Från och med i Mars har sista överlevande lämnat SB från min tid där 2012. - Kanske blir det någon visit om många många år. Men nu lägger jag mitt älskade älskade Californien bakom mig och inser att jag måste besöka nya platser istället. 
Jag har bara tre delstater kvar i USA sen känner jag mig klar även där. Jag har haft möjligheten att besöka 15 delstater och ännu mer fantastiska städer. 

Nu ska jag bege mig hemåt till blekinge och säga adjö till min Farmor, som tyvärr aldrig fick läsa mitt vykort ifrån San Francisco jag skickade för snart en månadsen - där jag förklarade att vi syns till jul och jag älskar henne. 
anyway, nu ska vi ta ett sista farväl och vi syns ju faktiskt till jul, så helt fel hade jag inte. 

God Jul alla glada och Gott Nytt år. 2016 känns som ett fantastiskt bra år. Jag tror jag har rätt. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Home.

Så vart man hemma. 
Vi har vandrat från minus 5 på högre höjder än kebnekaise och till 35 plus vid havet. 
en magisk resa med extremt mycket bilkörning. Jag låter väl bilderna tala för sig själv. Har så mycket mer bilder än här, men man kan inte få allt på en gång. hold your horses. 
Jag älskade att vara tillbaka och vandra på state street hemma i santa barbara. så mycket kärlek. 

När jag landade igårkväll fick jag det tråkigaste beskedet; min älskade farmor hade gått bort under resan. 
Lite väl plötsligt och hastigt utan förvarning. Det är nog det som gör det jobbigast. Att försöka få lycka ur något av det så levde hon ett väldigt långt liv och hon slapp bli sjuk på ett hem och ligga som en grönsak. Min farmor var min bästa vän, inget stelt beteende mellan oss, jag kallade henne efterbliven lika mycket som någon annan - och hon skrattade varje gång. Men jag hann få nästan 25 fantastiska år med den gamlingen vilket gör mig mer än lycklig. Det finns ingen bättre farmor i hela världen. <3 

Nu ska jag slappa hemma ett par dagar innan jobbet kallar igen på Onsdag. 
är så jetlagged att jag vet inte vart jag ska ta vägen. - Hem är alltid värst. - Till USA var inga problem denna gången dock, bruka också vara ett helvete men antar jobbtiderna på flygplatsen fått mig att vänja mig lite.