Det har snart gått ett halv år utan min bästa vän. 
6 månader blir det i Februari. Häromveckan var det också 4 år sedan min storebror gick bort från oss. 
Även ett år sedan min farmor försvann. <3 

 

Saknaden är så oerhörd. Ni kan inte ana. 3 av de viktigaste personerna i mitt liv som inte finns längre. 

Nu bor jag i blekinge sen ett par veckor tillbaka och det känns så ofattbart att Sara och farmor inte bor här längre? Som de gjorde sist jag levde här. Ytterst märkligt att inte träffas. 
Det är så många år sedan jag bodde här att jag inser hur mycket jag gått miste om. Så mycket mer vi kunde ha gjort om jag inte flyttat; Med det sagt, så ångra jag inga av mina resor eller flyttar. Jag önskar bara man kunde fått båda delarna. 

 

Jag tror det känns så mycket mer nu när jag måste bearbeta alla dödsfall genom att leva här, där alla försvunnit. 
Jag har nog gömt mig länge nog på mina resor och där nere i skåne. Jag gömde mig bra! 

 

God natt alla änglar. 
Om en månad sitter vi i Serbien och njuter. Jag fortsätter med att gömma mig lite lite lite.