Varje gång jag fick besök borta i USA, så var det alltid "OMG, vi måste åka till Los angeles, OMG Hollywood!!!?" 
eller när jag pratade med någon hemifrån så var det alltid "VA?! SKA NI TILL L.A IKVÄLL??!?!, MY GODDDDNESS!"

Jag kommer ihåg min första gång i hollywood, jag var som tagen, helt paralyserad, OMG HOLLYWOOD?!
andra var det åååh hollywood, tredje var det MEN FÖR HELVETE!! SKIT STÄLLE!!
När vi åkte till Hawaii, var jag som lyrisk, åh så underbart det var, äntligen värme, äntligen kan man bada, (cali är relativt kallt, än vad man tror, det är varmt, men man tror de ska vara varmare, om ni förstår, kvällarna är dessutom oftast kalla) - så att vara i Hawaii var gudomligt, och när jag sen skrev "aja, hem till Cali då, sitta på LAX igen.. kul" så märker man hur vardag ens liv blev där borta, hur bortskämd man blev.
att man en helg tänkte "jag palla fan inte dra in till LA idag, vi stanna hemma och chilla bara" palla inte dra in till Los Angeles liksom? - det är en sjuk tanke, en sjuk vardag, men inte konstigt heller, så blir det ju.

nu idag kan jag tänka, men gud varför drog jag inte in dit hela tiden? varför åkte vi inte dit, dit eller dit, och hit?
men en annan del av mig läser tillbaka i mina arkiv och insåg, FAN så mycket jag hann med! sjukaste.
för lets face it, hollywood är det tråkigaste som finns, och Los Angeles är den tråkigaste staden jag vart i av alla, det är inte så jäkla roligt faktiskt. det finns fina delar, absolut. men nej. får ni chansen, åk till andra ställen också, i know man måste åka till Los angeles liksom, man måste se hollywood osv, annars vet man ju inte?
men jag lovar, på mitt liv. att ta ni en person som spenderat mycket tid på flera ställen i USA, så kommer de säga att Los Angeles är sådär, om t.om sämst - det finns såklart undantag, (de som bara vart i LA typ) men lita inte på dom ;) trust me, dra till Chicago, Seattle, eller San Francisco.... New York också! 

men ser jag bilder från LA, då kan jag saknar ihjäl mig, nog för att bara kunna känna sig hemma, if u know. 
det är en underbar känsla. 

 

jag kanske kan förstår om man tänker "lämna hunden här 15 min och springer in i affären" KANSKE jag förstår det, jag hade aldrig gjort det men jag kan förstår. MEN man skulle ju ALDRIG i hela sitt liv säga "jag lämna ungen här i bilen och kilar in till affären 15 min?" om ungen är 2? ALDRIG i hela mitt liv jag kan förstår det, vad är det för föräldrar?! och nej, ni som har gjort det kan inte skylla på något, jag blir förbannad, vissa borde inte ha barn eller djur.

som den dansken som glömde sitt barn i bilen i 8 timmar när han var på jobb, förra året?
det är ingen jacka eller en låda du lagt i bilen liksom? utan sitt eget barn? man glömmer väl fanken inte ett barn.
och hundar som sitter i bilar i över 1 timma? det är ju varmt och bara sitta ute i solen en timma? 

FAN FÖR VISSA MÄNNISKOR! 
så nu har jag avreagerat mig lite, ska jag sova vidare! 

 

 

efter 14 dagar på jobbet var det dags att åka till Landskrona och fixa med lägenheten, det har nu gått 4 lediga dagar och imorgon börjar jag jobba, kan säga att det känns knappast som man vart ledig.
vi har målat sovrummet, tusen gånger, det är helt klart nu, lassat soffor, bord, sängar, flyttat härjat.
vart på IKEA varje dag typ? nu har vi åtminstone ett 95 procent klart sovrum, sängen är gudomlig.
allt är bara så fantastiskt fint där inne. köket är helt färdigt, så nu är det bara hall och vardagsrum kvar, (mest hall som ska fixas lite) och mest pill och plock i vardagsrummet, typ hänga upp tavlor.
som tur var fick vi hjälp av calles familj och min kom med släp från blekingeland.
pappa, mats och calle fick måla, jag och mamma åkte till väla, hur fantastiskt? (det är lite trångt och vara mer än tre och måla här ändå???!)

min bil fick värmeutslag, men vem får inte det i denna hettan?
så i varje sväng bestämde den sig för att tuta .... inte ett litet pip, utan som någon la sig på tutan.
tur man har svärfar mats som kom i nöden och drog någon säkring så jag slapp skämmas! 

kändes lite sådär att behöva lämna en halvklar lägenhet, sin egen lägenhet? för att åka hem hit, till det uttömdaste(?) rummet i världen för att jobba, men snart så. snart så snart så.

God Natt på er, hoppas ni överlever i värmen, åtminstone här i södra Sverige, det är sjukaste jag varit med om.
mer bilder kommer såklart när allt är klappat och klaaaart.

 

ibland kan jag bli lite avundsjuk på alla de som ska bli au pairer nu.
hela den där processen innan, hitta familj, man bonda med vänner som också letar, allt det där. 
hur naiv man var, man trodde man visste något? om USA, om barn, om hur stor man var.
Jag kan ibland älskar att läsa bloggar på de som inte åkt ännu och skratta lite lätt åt dom.
"ja herregud, de kommer lära sig sen" - men då trodde man ju innerligt på det där, och det var en kul känsla. 

Men jag hade aldrig orkat vara au pair igen, inte för en sekund tror jag. 
jag hälsar gärna på min familj (england nu alltså), gärna super ofta, men aldrig au pair. 
men hela processen innan kan jag absolut saknar, tror många håller med mig - 3 årsedan nu?
3 årsedan hade jag min familj klar (chicago nu), jag var snart i New York, tre jävla årsen? sinnesjukt. 

idag igen? varmast i Svea.
nu gör jag det mest bara för att reta sandra, som har det svinkallt där uppe i norrland.
men jag skäms inte ett dugg, för de aset åker tillbaka till Santa Barbara om en månad, och kommer få ha sol och värme, när vi ha snö och blask! SÅDETSÅ.

 

återigen står det att Ronneby är varmast i Sverige.
det är tredje gången denna veckan.
imorgon står det som ännu hetare, sjukt i skallen, jag ska jobba 12 timmars imorgon. 10-22. heja!
men nu har jag bara två rundor kvar denna sommaren, SÅ jävla gött.
på torsdag går jag av, då har jag jobbat exakt 14 dagar. - men ingen lugn och ro.
blir att måla lgh, flytta, fixa, dona, härja. 
en dag ska jag bara ligga och chilla dock, de måste jag, annars blir jag inte människa igen.
12 timmars blir fint, ska jag ändå jobba, kan jag lika väl slå till med mycket timmar. = pengar.

det var deeeet, vi hörs i slutet av veckan, då blir det lägenhetsbomb-bilder åtav bara fan.
HURRA tänker ni, hurra tänker jag.

 

 

Nej, nu vill jag flytta ... nu. förjävlen.

det var allt, tack.

 

tyckte det var oehört varmt här idag.
visade sig att vår lilla by hade varmast i Sverige idag.
vilket jag tog till vara på så det heter duga, bränt mig fint igen på kroppen.
imorgon spenderas ännu en dag i solen innan det är dags för gruvan. - fint, fint fint.
men som sagt, det ska bli fint när det närma sig 15 aug och jag slutar jobbet och få flytta. 
idag har jag adressändrat, (det börja gälla den 15 aug) men bara en sån sak liksom.

 

sådär underbart fin och bra. 
 

 

CSN är dumma i huvudet. 
Jag har tänkt att jag inte ska ta lån alls under mina studier i Malmö. 
HUR bra är inte det borde folk i detta samhället tycka, politiker osv? BRA UNGDOMAR det finns.

jag har och kommer att lägga undan ALLA, EXAKT alla pengar från tarkett, därav kommer jag klara hyra/mat (förhoppningsvis) under hela året. - KING tänker jag! 

så tänker inte CSN.
Januari 2014 ska jag börja betala tillbaka mitt USA-år. vilket är sådär 6500 om året?
Men när man pluggar ska man inte behöva betala detta, utan det skjuts fram.
nu fick jag mail om att detta gäller BARA om jag tar ytterligare lån: ta jag inget lån, ska jag fanimig betala.
nu förstår dom nog inte hur jävligt jag spara bara för att slippa lån? man springer ju inte runt och ta lån för det är kul? - NU kanske man behöver ta lån bara för att slippa betala lån? - hur idiotiskt. 
hade jag tagit lån, hade jag ju fan kunnat betala av mina lån.

FINE: nu kommer jag har en far som får står för de där kostnaderna, så jag klara mig.
jag tycker fortfarande det är förjävla idiotiskt iallafall.

dagarna tickar på i denna hålan.
tosia bonnadan är över för denna gången, jävla namn dessutom, Tosia Bonnadan. 
fredagen var riktigt seg, jag var seg, alla var sega, det var bara segt.
igår däremot, herregud. så himla roligt. Jag körde - vilket alltid är skönast så man kommer hem, men det blev för jävla kul, fick dessutom höra "du är fan den roligaste och mest konstigaste person jag träffat i mitt liv, och du är nykter?" - Karusell slog jag t.om med på också, och en jävla massa dans i öltälten.
den kvällen glömmer vi nog inte på ett tag - men som alltid så hinner man aldrig med marknaden för man drar alltid ner så sent, så det var upp i ottan idag med folket och ner och köpa allt man alltid gör.
de obligatoriska sakerna som kolor, något indian-aktigt, något thai-aktigt och lite sura remmar! 
100.000-150.000 besökare ska alltså gå samma ställen, jag blir lika tokig varje år.

nu är det dags för jobb, som alla andra dar denna veckan, men den 25e går jag av. 
perfekt dag att gå av också, den 25e smäller det!!! - så att säga.

det har också slått mig att jag ska "behöva" sitta i Malmö i tre år.
jag vet inte om jag klarar det, 3 år på ett och samma ställe, kommer klia i röva.
tur man får ha utlandsstudier en av terminerna, får köra på det! - panik, glädje och allt börja infinna sig.


min värdmamma skickade till mig på fb:
min fina grace, haha vill bara krama om de! 

inte nog med att det är fredag, solen skiner och det är tosia ikväll (marknad/karneval/musikfest osv) 
det var också dagen D för alla antagningsbesked.
jag var snabb in direkt innan lunch, snabb och snabb, sidan var överbelastad ett bra tag. 
men in kom jag!! både på sidan och på Malmö högskola, tackat Ja också. 
så Malmö de närmaste 3 åren, det blir fint! - tycker mamma också som slipper skypa med mig nu. 

 

jag har tre olika hem, på olika sätt.
Ronneby, Blekinge - jag är född här, jag har familj här, och jag har bott här praktiskt taget hela mitt liv. det förklara väl allt?
Axminster, Devon - mitt au pair år i England, i Devon, 20 minuter från Exeter, Jaha tänker ni? vad ligger det i förhållande till London? det ligger 3 timmar sydväst om London. 
mitt år i england (2011) är det året jag har varit som lyckligast i mitt liv, jag fick den finaste familjen i världen, jag fick ta hand om de fantastiskaste barnen i världen, jag fick otroligt fina vänner, och jag fick uppleva England i sina skönaste stunder, Jag kanske inte kan HELA exeter utantill, och jag är inte så insatt i England på det sättet, men så himla hemma.
Santa Barbara, California - ett college år i Californien, jag kan varenda kryphål i "downtown sb" (glöm IV) jag kan vartenda håll bussarna gå till, exakt hur snabbt du kommer till havet, till starbucks, till skolan från vilket håll som helst. Hem på ett annat sätt, Hem som så att jag kan allt utantill, släpp mig vart du vill i SB och jag hittar hem.
släpp mig vart som i Los Angeles (ungefär) och jag hittar dit jag vill.
England var mer familje-hem, medans Cali var mer Stads-hem, otroligt svårt och förklara.
allt var lika perfekt.

idag är de bara 3 korta dagar kvar, jag är spänd, nervös, men inte allt för orolig, saker löser sig alltid.
fått lite ledigt, men nu är det dags för jobb igen, det är mycket jobb nu i Juli, nu går jag på 14 dagar irad ungefär, skiftbyte är aldrig kul, men extra lön, och det behövs.

vi har handlat ett helt nytt kök ungefär till vår lägenhet, ni vet sånt man behöver? bestick, slevar, kastruller, stekpannor, osv osv osv, på något sätt blir det alltid dyrt på IKEA fast det är billigt "åååh, denna kostar bara 9 kr? den tar vi" - "åh, men en sån behöver vi du, den kostade bara 12." sen står man där med en nota på 1700.
men det var ifs allt vi behövde också, då vi båda har mycket sen innan, det enda dyra vi faktiskt MÅSTE ha: är köksbord och en säng. men det tar vi sen! och annat som micro, brödrost det får folk komma med på inflytningsfesten, annars kan ni lämna det i hissen om ni inte palla festen, men presenterna är det inget snack om.

åh denna pärlan.
livet är lite tråkigare när du inte är här, det är faktiskt mycket tråkigare, om jag ska vara ärlig. 
denna dam och jag har spelat i samma fotbollslag så länge jag kan minnas, låt oss säga hon var lagets pajas. 
och jag förstår fortfarande inte hur hon gör? - jag kan på riktigt säga att det finns inte en levande själ som tycker illa om denna goingen, har inga fördomar, pratar aldrig illa (om det inte är illa, you know what I mean), alla är lika värda, alltid ärlig, ge alla tusen chanser. 
en av de snällaste och ärligaste människorna jag träffat på i mitt liv - och jag får ha henne som bästavän?! 
nog för jag får skälla på henne ibland för hon är för snäll och ge sig för lätt, .. då finns jag där och är arg! BRA! 
som sagt så spelade vi i samma lag sen barnsben, men aldrig umgåts förens efter studenten. 
vi har t.om gått i samma klass utan att hänga? tänk vad jag gått miste om, mitt liv kunde varit så mycket lyckligare tidigare? hon kommer också läsa detta inlägget, då hon är trogen följare! - och känner jag henne väl, kommer hon blir rörd, säga "åh snuttan" men inte våga erkänna det sådär ;) 
ta åt dig ditt fanskap, du är bäst i världen ta migfanken, och utan dig är jag nog inte hel.

efter jag hälsat på California nu i April/Maj, har jag inte haft det där suget efter att få åka tillbaka.
Jag känner mig fortfarande klar och hade nog inte valt att åka dit redan om jag fick välja.
Men just idag, just nu, saknar jag att köra på highway 101, från Los Angeles, hem till Santa Barbara.
Just idag saknar jag alla vännerna, state street och allt som bara finns där, allt det där lilla extra.

Idag vill jag faktiskt bara åka hem, och tillbaka till våren 2012. perfekta vår.
bara för en dag?

 

mitt hår var lagom slitet, så fick bli ett besök till frisören, det känns rätt kort just nu.
men mitt jäkla hår växer som ogräs, speciellt när jag klippt mig, så vi är nog ner till brösten snart igen! 
nu kan jag iallafall borsta det? dessutom har jag inte färgat mig sen Januari, MEN kung-hår som jag har, så har utväxten smält ihop bra med håret, Men jag tror det är dags snart igen, vill vara lite mörkare, mörk med ljusa slingor, det är fiiiint. 

om en vecka är det tosia, ronnebys höjdpunkt, Karneval, marknad, kalla det vad ni vill.
om en vecka är det också högskolebeskeds-dags.
what else? inte ett skit - ska gå och lägga mig nu så jag orkar med ett par nätter på jobbet ... KILL KILL KILL.

Man tycker man varit på många ställen, men det är fan 40 till och pricka av.
de gula små fläckarna nedanför är Hawaii, det ligger inte där dock, långt ut mot Japan mer. 
vill pricka av mer på öst-sidan, men de kommer la det med.

 

 

 

 

 

det här med kändisbloggar är fortfarande rätt underligt i min värld. - kändisar över huvudtaget är underligt.
att vissa människor lägger ner sådär otroligt oändligt med tid på folk de inte känner?

då och då i veckan, absolut inte regelbundet, ta jag mig en titt på dessa kändisbloggar.
Kenza och blondinbellas bloggar gå först, Kisses tar jag när jag kommer på att hon existerar. 
anyway, Kenzas kolla jag bara bilder, sjukt tråkig text, men otroligt fina bilder. 
blondinbella läser jag mest kommentarerna på, och inser hur många bittrar människor det finns i världen?
Idag t.ex har hon skrivt om sin säng (hade jag skrivit om min säng hade ni loggat ut fortare än fan själv) 
men hon skrev om sin säng, och det blev ett jäkla liv? de får jag säga.

 

 

lördagskvällen vart fin med tjejerna på puls, ... säga vad man vill om puls, men med 4-5 brudar slår inget fel.
fick också krama alvesved ett sista hejdå (trott det vart hejdå varje dag, men så lyckas vi få in en stund till)
Men nu blir de absolut inga mer mysdagar med tjejen, då hon faktiskt befinner sig i norge igen. 
nog för att jag aldrig tröttnat på damen, så kände jag lite i lördags "men kan hon aldrig sluta skratta?!?!?!?"
(nu skrattar hon nog också, och håller med) hehe, vänskap. ärlig vänskap.

det har börjat jobbas igen, haft homeland-maraton, planerat saker i vår lägenhet?
förstår ni de? vår lägenhet, låter bara rent efterbliven, men när vi får nycklarna och skrivit på kontraktet (denna veckan) så kommer de nog kännas mer och mer verkligt. 
nog för att vi får flytta in exakt om en månad, så jobbar ju jag fram till den 14e, så jag får komma efter det helt enkelt. 

annars är livet relativt trist igen, inte ens instagram uppdaterar jag? då kan ni ju förstår hur trist det är.