satt och läste tillbaka i min blogg, om Santa Barbara.
tänk att det var ens liv i ett år? och dessutom är det snart ett årsen bara det.
vilka människor man fick möta på vägen, vilken fin kontakt man har med alla fortfarande.
att man ha ett extra hem, Santa Barbara och Los Angeles kommer alltid vara lite mer hemma. 
Hela Californien kommer nog vara lite mer hemma faktiskt. 
känslan när man gå på state street. Jag kan riktigt känna det i mig nu, äta på panera bread, sätta sig på starbucks och mysa, gå till Ralphs och handla. allt det där. vardagliga. gå från west till east campus. 
ta 5ans buss ner till stan (eller 4an och 17 för den delen) sitta i bibblan och plugga och titta ut över campus och havet. att hyra bil och dra till Los Angeles över dagen, åka till The grove och äta på Cheesecake. 
att ha alla vänner runtomkring en, underbara goa människor som springer ut&in ur lägenheterna. 

det året, 2012 .. det kommer aldrig att existera någit bättre år. (även om 2011 i Thailand och England är jävligt bra) och även om 2010 i Chicago var kort men fantastiskt vackert och fantastiskt med all vänskap. 
så nej, 2012 slår allt. jag bara sakna att vara student i en av USA's största studentstäder, bland top1 skola i USA, bland underbara människor, bland vädret och bland allt det där vardagliga!