21 Januari.
det är mycket och stå i, vad gör man av saker? kläder? ni vet, såna där frågor man egentligen vet, men man funderar över. det är många gånger jag frågat mamma om "ska jocke eller björn har den?" och så kommer man på sig själv. - de har frågat om vi vill se honom ... i kistan, vill man det? vill man inte det?
Jag har fått jobb, dessutom, nere i Lund.
Jag sa dock som det var, att saker och ting är lite upp&ner och tackade nej.
innan jag la på, sa hon att de gärna ringer mig om en vecka ifall jag må bättre, och kan börja då istället.
så nu får jag tänka att om jag vill vara en säljare om en vecka.
hoppas såklart på lite andra jobb där nere, men jobb är ett jobb. i dessa tider iallafall.
min andra hälft är här hos mig, slått ihop mina vänner, hans kommentar var att det är en upplevelse varje gång och träffa dom. först Sara, sen Sara och Sofia, och dagen efter blev det Sarah och Sofie.
han tycker också jag borde ha mer fantasi i valet av mina vänner (alla börjar på S). thats life.
Jag har beslutat att inte fira min födelsedag den 26e heller, vi tar det efter begravningen.
Jag beklagar sorgen. Jag kan inte ens tänka mig hur det är att förlora ett syskon.. Men du verkar så stark ändå mitt i allt. Jag känner inte dig, men har följt din blogg ett bra tag, och det är vid såna här tillfällen jag önskar att man kände varandra så att jag fick ge dig en styrkekram! Ta hand om dig.
Stora kramar
Va säger man? Ska man kommentera eller ska man inte? Vad är rätt vad är fel?
Jag tog ändå, tillslut beslutet att jag vill lägga en kommentar. Jag har följt dig och dina äventyr sedan den dagen du satte dig på flyget till Chicago. Du har varit en enorm insperationskälla! Och jag önskar dig all styrka i världen. De finns egentligen inte så mycket att säga, jag känner inte dig och jag vet inte omständigheterna kring detta. Jag vill bara att du ska veta att de kommer bli bättre. Du klarar detta. Du har fantastiska människor omkring dig och jag tror på dig!!! Du är så enormt stark.
