vad gör man när ens bästa vän blir sjuk?
när ens mamma ringer en solig dag nere i Californien och man tänker "ännu ett vanligt skypesamtal" - men så börjar det med "malin ... jag vet inte hur jag ska säga det här."

vad gör man då? så långt ifrån sin fina vän, så långt ifrån verkligheten, så långt ifrån allt ...
när man sen kommer hem, hur ofta ska man fråga? ska man beter sig som man alltid gjort? ska jag skippa i att fråga över huvudtaget? ska jag bara fråga? vilka frågor ska jag ställa? vill personen ens prata om "vardagen."
vad gör man när man får ett sms som lyder "alla är fan dumma i huvudet, palla leva såhär" - vad svara man? 

allt detta snurrade runt i mitt huvud, tills jag kom på de ... det är fortfarande min bästa vän, inte min sjuka bästa vän.
jag ställer de frågor jag undra över, för jag är också nyfiken, men för det mesta är jag bara där, som en vän, och umgås, som vänner! kanske i mitt undermedvetna att jag kolla till min vän lite extra varje dag, erbjuder mig att följa med till läkare, men annars kör jag på som vanligt, jag upptäckte också att ställa frågor är inte farligt, det uppskattas t.om, .. jag upptäckte också att tänka "nejfan, prata inte om mig, vi prata om dig istället" inte var så jävla roligt, klart att min vän vill ha ett normalt liv, som alltid vill personen veta hur jag har haft det och vad som händer i mitt liv .... 

med respekt för min vän, går jag inte ut med namn, sjukdom eller något liknande. 
detta är bara ett sett för mig att få ut lite egna tankar, om hur livet på 2 sekunder kan gå över från glatt, till sorg.

vi går igenom detta tillsammans ... du är aldrig ensam, och jag är bara ett stenkast iväg, alltid! <3
så vad gör man när ens bästa vän blir sjuk? - jo man kör på som vanligt!