jag hade aldrig träffat Matilda, Maria, Jennifer, Johanna, Sara - jag hade aldrig bott i London i våras och sätt så mycket fotboll som jag gjort ... och tänk om jag åkt till Australien den 25 Augusti i somras? - och inte åkt till England ännu en gång, och träffat Briitta, Sofia, Sanna, Matilda och Melanie? - men tänk vilka människor jag hade kunnat träffa där nere i Perth om jag bestämt mig för att kila dit, samtidigt hade jag aldrig suttit här och taggat inför Santa Barbara nu.

det finns så mycket "om" - nu kan jag inte tänka mig att inte ha Evelina, Annie, Jennifer och Ludvig där på skype, ringa dom när jag vill, och planera stora besök inför framtiden .. oj vad tomt det hade varit.
våga inte ens tänka på vad jag skulle gjort utan den högen, min Chicagohög!

jag kan absolut inte tänka mig att jag inte åkt till England min tredje gång den 17 September.
att inte ha Briitta etc på skype eller att inte skriva till henne om konstiga saker - det existera ju inte.

Jag skulle aldrig ångra att Chicago gick så snett som det gick, för då hade aldrig thailand och england blivit så bra som det blev, och jag ångra aldrig att jag åkte till Chicago heller - aldrig i hela mitt liv.

jag tror att allt leder till något gott, varenda sak man är med om, har sina ljusa stunder.
även de saker som sket sig så hårt det bara kunde, leder oftast till något bra i slutändan.

och nu ska jag skypa med min finaste vän Sara, som jag tex inte hade träffat om jag inte börjat 7a på högstadiet för sisådär 8-9 årsedan!