It all started here! - mitt år började 4 Januari, med att åka hela vägen till Bangkok.
därefter ta en buss ner till Koh Chang.

Jag träffade så mycket fint folk och jag fick se mitt älskade thailand.

jag lämnade mitt thailand den 3 Februari - älskade land, älskade folk.
I will be back!

efter ett par dagar i Sverige, åkte jag istället den 18 Februari till England.

Jag kom hit, till Devon och till den finaste familjen i hela jävla England.
och vem visste? vem visste vilka fina människor jag skulle möta på vägen.
och vem visste hur många gånger på ett år jag skulle åka tillbaka? - inte jag.



det blev mycket London, det blev utgång med dessa två.
vi bestämde oss för att köra en helg i Bristol, vackra bristol.





det blev vår i Manchester, och Manchester bjöd på fotboll.
så gjorde även London.

Manchester united spelade mot Fulham, och vi vann med 2-1. awh bless.
en helg där uppe med Fredrik och en helg i London, more bless.



min fina englandfamilj köpte biljetter till West Ham - Liverpool.
- jag fick även åka till Emirates och se Skottland mot Brasilien.



Prins William och hans Kate gifte sig.

den 26 Maj lämnade jag England för en sommar i Sverige.



varje dag spenderades nästintill ute på havet, i en båt eller på en brygga.

precis som en sommar ska vara - med kvällar avslutandes med spel.



den 4 Augusti åkte jag till London och Devon igen.
bara för en liten semester på en vecka.





här bodde jag btw - på Goerge Lane i Kilmington, Devon.
jag åkte hem en vecka senare och mös ihop med vännerna i Sverige.
för den 17 September lämnade jag Sverige för England och Devon ännu en gång.



under tiden jag var hemma, så hade det kommit mycket fina människor till Devon.

barnen växte som ogräs mellan februari och november.
här fyller dom för fasen 3 år gamla.

och dessa två gjorde mina månader i england möjliga.
den 4 November lämnade jag england ...
med sorg över mig, jag lämnade något som kändes som hemma.
jag lämnade ett liv med vänner, familj och två barn jag älskade varje dag.
att sätta sig på planet mot London, att ta tåget från Clapham mot Exeter känns hemma.
det känns lika naturligt som när jag gick på gymnasiet och åkte 204an mellan kallinge och ronneby.

att 2012 blir lika bra är nog omöjligt.
2011 är nog oslagbart .. det innehöll allt, allt, allt allt, all kärlek i världen.

men jag har någon här hemma som jag tycker så mycket om.
och varje gång jag sätter mig på det planet gör det lite ont i hjärtat.
om 25 dagar sätter jag mig på planet igen.

inte mot england, inte mot thailand, utan återigen mot USA.
mot Californien - det kommer göra ont, det kommer smärta i hjärtat.
det kommer komma dagar då jag vill gömma mig under en sten och aldrig lämna min prins.

men jag kommer åka, om 25 dagar kommer jag sitta där och vänta på det förbaskade planet mot L.A
om 25 dagar kommer mitt nya äventyr börjar, och vem fan vet när och hur det slutar?!
och vem bryr sig egentligen?

för vem fan visste hur england skulle sluta, och vilka människor jag skulle träffa.
- 2011 slutade rätt jävla AWESOME iallafall, med eller utan förhoppningar.

BRING IT ON 2012 AND SANTA BARABRA!! -  I'M SO READY
I will make the best of it - as always.