vilsen.

Är det någon mer än jag som är lika vilsen som ... ja om det ändå fanns någon liknelse? 
att ha ett hem i skåne och det andra i blekinge och ett tredje i något annat land och den fjärde likaså. 
Nackdelen med att flytta och resa runt så mycket är att man lämna av en liten del av sig själv lite här och där att tillslut har man ingen del kvar där man är. Det gäller ju att sakta bygga och hitta nya delar, men det är ju magiskt svårt. 

en del av mig vill flytta ifrån skåne och prova något helt annat, samtidigt som jag inte orka flytta. 
en annan vill flytta hem till ronneby för ett tag samtidigt som jag hatade att bo i Ronneby och samtidigt inte gjort det sen 2010, vad gör man där? 
jag hade gärna flyttat till Australien men jag har blivit bekväm och lat. 
Pluggat något annat i en universitetstad hade också varit fantastiskt roligt men jag vet i fan vad eller varför. 

Jag har lämnat en del av mig i Ronneby, i Thailand, i England, i USA, i Landskrona, i Malmö. 
Jag har lämnat vänner överallt i världen att jag knappt vet vart alla befinner sig längre. 
alla mina vänner jag hittat på mina resor, är som jag, de flyttar oftare än en annan byter underkläder. 

Man känner sig aldrig riktigt hel igen, för en liten bit av sig själv kommer alltid vara någonstans. Det är väl både det fina och sorgliga i det hela. 

på 4 år har jag bott i 12 olika lägenheter/hus. Det är kanske inte så konstigt man är splittrad. 
Men det kanske man ska vara också ibland. Vem fan vet vart man ska ta vägen eller vart livet ta en?
Jag är inte direkt stressad trots att inom ett par veckor närma sig den där åldern 25. - Men det hade vart skönt att känna lite ro, ibland åtminstone. 
 


Den första resan och landet att bo i själv, utan någon som helst trygghet. Chicago sommaren 2010. 
Jag och emelie, min vapendragare här i Malmö, som jag raggade upp på en fika på Chicagos gator. 
Om 2 veckor ska vi fira in nyåret ihop, för ytterligare ett år av vänskap. 

En av det positiva i resandet. Man hitta sina guldklimpar och man bär med sig dom överallt. 
 

Magical

Om första bilden ser ut som en dröm så är det för det är det. älskade santa barbara.
Ni trodde väl inte jag va klar med bilder? Har så mycket fantastiska ögonblick, men inget gör det ju rättvisa. 

sista bilden är från min sista dag i Santa Barbara, en riktig höstdag (även om man hade flipflops)
Jag älskar Californien, om jag inte sagt det förr. Livsstilen där är makalöst underbar. Jag skulle inte kunna tänka mig bo i USA mer, hade jag vart tvungen hade de såklart blivit Cali. Men USA som land, regler, tänk, osv är lite väl för mig. Sverige är det bästa landet jag levt i, men om vädret ändå hade varit som i Santa Barbara dagligen. 

Men ack så glad jag är att jag åkte tillbaka och hälsade på Sandra och gjorde en magisk roadtrip. 
Jag kan inte säga jag har sett allt i Californien, långt ifrån, men jag har gjort allt det jag vill i Californien. 
Jag är ganska så klar med den delstaten nu, den är mer än utforskad. 
- Jag vet inte om jag kommer någonsin åka tillbaka till Santa barbara nu, Från och med i Mars har sista överlevande lämnat SB från min tid där 2012. - Kanske blir det någon visit om många många år. Men nu lägger jag mitt älskade älskade Californien bakom mig och inser att jag måste besöka nya platser istället. 
Jag har bara tre delstater kvar i USA sen känner jag mig klar även där. Jag har haft möjligheten att besöka 15 delstater och ännu mer fantastiska städer. 

Nu ska jag bege mig hemåt till blekinge och säga adjö till min Farmor, som tyvärr aldrig fick läsa mitt vykort ifrån San Francisco jag skickade för snart en månadsen - där jag förklarade att vi syns till jul och jag älskar henne. 
anyway, nu ska vi ta ett sista farväl och vi syns ju faktiskt till jul, så helt fel hade jag inte. 

God Jul alla glada och Gott Nytt år. 2016 känns som ett fantastiskt bra år. Jag tror jag har rätt.