Många vet redan om vad jag ska göra i England, men endel vet inte - so here it goes.

jag ska faktiskt flytta två timmar sydväst om London, för att bo hos en familj med 2 kids.
låter det konstigt? det tyckte jag också ... jag som lämnade USA för att jag inte ville vara aupair.
under min månad här i Sverige har jag inte ångrat mitt beslut, eftersom min värdmamma var inte någon jag kan tänkas leva med, jag skrev inget om det i bloggen eller FB, då mina värdbarn läste.
så de som visste om det var närmaste vänner plus familj, jag vet jag ha skrivit om det efter jag kom hem, hur hon var och hela den biten och många reagerade konstigt eftersom jag aldrig skrev om de - so thats why.
- det ska dock tilläggas att jag tyckte grymt mycket om min värdpappa och barnen!

MEN jag ville fortfarande inte vara au pair - och efter att ha kommit hem har jag tänkt och pratat om varför det blev som det blev, och till 98 procent kom jag väl på att det var värdmamman, jag behöver inte gå ut med detaljer om hur hon var, för jag må mest bara dåligt på att tänka på hur jag levde under tiden där borta .. mina vänner som var i huset (tex evelina) vet hur illa det var .. och vet hur stel jag blev.

så denna familjen kontaktade mig för 2-3 veckorsen.
dom är HELT tvärtemot familjen i USA, ingenting stämmer och det är väl lite det jag kör på denna gången.
denna gången kör jag på intressen med föräldrarna - jag hade ingen magkänsla som skrek JA över denna.
jag hade precis samma magkänsla över denna som med Michigan familjen, som jag ångrat varje dag att jag inte tog ... så denna gången tänkte jag att jag ska inte göra samma misstag som jag gjorde då, att inte välja den familjen när dom sa ja till mig - englandfamiljen sa ja till mig i torsdags och sen dess har jag tänkt och tänkt och tänkt.

och jag har inget att förlora på att dra, denna gången stanna jag så länge jag vill, vi har alltså inget avtal på att såhär länge måste du stanna - men de tog mig 4 extra dagar att säga ja till familjen, tankarna om USA låg i bakhuvudet, varför jag åkte hem, vill jag detta, vad få jag ut av de, varför kände jag som jag kände osv osv.

och eftersom den nya värdmamman själv var au pair en gång i tiden och hamnade i en mycket dålig familj, ville inte hon att jag skulle ha någon press på mig som sa att detta är slutdatumet, jag stanna så länge vi båda trivs.

Om jag gör rätt vet jag inte, kan inget säga förens jag åkt.
men jag ha lite hopp om detta, annars skulle jag såklart inte säga Ja, det känns bra.
- denna gången kommer jag bara låta allting få bli som det blir där borta i England ..
- var kul med första samtalet med mamman, var INTE beredd på den värsta brittiskan jag hört .. men det lät kul.

så när åker jag? i dont know, jag ska välja lite datum jag kan tänkas dra.
den gamla au pairen kommer vara där (svenne) och vi ska in till London den 26 februari iaf och se på Lifehouse, vilket vi bokade idag och så kommer vi troligtvis att se West Ham mot Liverpool - så innan dess bör jag ju vara där åtminstone!

Familjen då? ungt par, mamman är 27 år, är journalist och är med i ett rockband ... pappan är 30, ingenjör och fotograf .. barnen är tvillingar på 2½ år.

det är det ni får veta .. och det är väl det enda jag lär berätta om just nu ... denna gången är jag utan för mycket tankar, klart man ha förhoppningar om hur det ska bli, men jag är beredd på allting  ... så dagen jag lämna sverige för england kommer att komma i februari, men det tar vi då, nu ska jag fira jul hemma (tristvärre) och så ska jag spendera en fin månad i lovely thailand!

(det är btw snöstorm ute, jag kosken, emma och fluff åt blåbärspaj och snackade skit, fluff körde hem mig och vi hade fete-rally påväg hem, jag skrek dock efter två varv vid pakeringen här nedanför, INTE LEKA!!)