saknad - comes and goes.

Jag läste igenom mina första inlägg i England, och de inläggen precis innan.
hur märkligt det var att dricka te typ klockan 8 på morgonen?
hur allt var sådär nytt, ni vet när man ska förklara allting? "vi åkte till Lyme Regis, det är ett ställe som ..."
såhär i efterhand är ju det hemma för mig? Jag kan ju varenda småhål i Lyme Regis nu, förstår ni vad jag menar? att man en gång i tiden fick förklara för alla vad det var, ta bilder och visa, när man nu kan komma dit utan karta och kompass. 

när jag också skrev "ena ungen förresten är..." ENA UNGEN?! men då var dom ju bara unge1 och unge2 för mig.
inga känslor, ingenting. Idag är de Grace Elisabeth Clarkson och Philippa Cathrine Clarkson.
idag är de mina barn, och jag skulle aldrig säga "ena ungen idag förresten" idag vet ju hela min blogg dessutom också att de är Grace och Philippa. 

Likadant när Carl först sa att hans syrra fått barn - Jahap, kul tänkte jag, hans syrra är vem? och aja kul med barn kanske - dessutom när jag fick höra hon skulle heta Nellie, tänkte jag bara NEJ NEJ!! har man spelat i Kallinge SK och mött Lörby så vet man varför ... 
- nu skulle jag ju aldrig säga "Carls syster" det är ju sofie nu? och dessutom är ju inte Nellie bara en unge eller barn det heller. det är ju liksom Nellie, världens goaste troll? 

men det blir ju så, för 1,5 årsen existerade inte carl för mig, inte landskrona heller.
och för 2,5 årsen existerade inte england eller familjen där, och nu har de mer betydelse än många andra?
det låter ju som det rörigaste inlägget i världen, det är bara så udda, att folk som har så stor betydelse i sitt liv IDAG, kanske inte hade de för nåt årsen ALLS. - Jag hade aldrig ens träffat Sofie&Nellie för ett årsen? 

Egentligen saknar jag mina brittiska barn bara idag, mina älskade änglar, mina fina kids, min fina familj.
hur de är min familj, som vänner, som bästavänner, jag är inte deras au pair, jag är deras familjemedlem, jag är endel av Clarkson familjen i England. FAN SÅ BRA DOM ÄR!!!! 














älskar denna sista bilden på mig och Grace, min bästavän, vi klickade bäst.
sista dagen, innan jag åkte hem, ifrån dom. springandes tillsammans. 
så mycket skit jag lärt dom, men vi bondade som ingen annan.
är så tacksam för Cathy&alan som lät mig ta hand om deras barn på mitt sätt, jag hade det fritt att göra vad som.
därav är de mina bästavänner! 
 

Kommentarer
Postat av: Anna Holm

Fint inlägg :)

2013-07-01 @ 23:00:35
URL: http://annamarialouiseholm.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback