Lyckan är stor.

22:00 fick jag lämna jobbet och köra mot anton, (inte särskilt lång väg, då han bor istan)
parkera bilen, och ser något rött stort hår, och en lång, smal kille som öppna dörren och ge mig den där bamsekramen jag väntat på! - den lyckan kan ingen ta ifrån mig.

blåbärspaj, cola och ostbågar, skitsnack, mys var vad som stod på schemat.
jag var så trött att jag halv sov dock, tur jag inte var ensam!

nu ska jag ta mig en riktigt god natt sömn (vilket aldrig lär hända, lär vakna 100 ggr om)
dags för både jobb och säkerhetsutbildning imorgon.

Vi är fina vi, åtminstone var vi det. - för två år sedan ... två år sedan? GAAAAALLLLEEEETTTT.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback